Att sätta sig på huk i fårhagen och invänta första keliga tackan är så fridfullt. Den tama tackan Frida kommer fram och ställer sig framför mig, nyfiket kommer fler av de äldsta tackorna fram för att bli kliade bakom öronen eller över ryggen. De står så stilla och njuter av kliandet. Flyttar jag ett steg flyttar de efter. Börjar jag klia ännu en får jag en puff på benet att jag minsann inte får sluta. De yngre står så nära de vågar, de förs fram mot mig av trycket från de andra. De iakttar mig med sina stora ögen. Nära men inte så att jag når dem. Snart står jag mitt i den täta flocken och har 130 par ögon på mig. Allt är stilla jag hör bara deras andetag och jag känner värmen från deras kroppar. De är lugna och jag blir lugn, tid och rum försvinner.

Skär kycklingfileerna i bitar och bryn till dem först i lite olivolja och häll på lite soja ( den godaste sojan köper vi på Coop, mörk ekologisk soja) sedan lägger jag i kryddorna sedan får detta puttra lite innan kålen och morötterna får kokas med. Efter en stund häller jag på cocosmjölken och sist lägger jag i broccoli och paprika som bara ska koka några minuter.

Även om det känns som om julen ligger långt bort nu så är den snart här. Ett julklappstips är ett fint lammskinn! Kom och titta, ta med kompisen, mamma eller någon annan intresserad. Ring innan så att vi är hemma.  0708-177124

Salt & peppar in i ugnen eller på grillen. Gärna en kötttermometer så du får köttet så grillat du vill ha det. Blodigt eller welldone. Lycka till alla matälskare!

Alla lammen har gått ute varje dag och bara fått gräs och di som föda, de har gått största delen på naturbete med mycket skog. Det gör att köttet både blir nyttigt med mycket omega 3 fettsyra och miljövänligt efter som det bidragit till att minska växthuseffekten genom att de förbrukat växthusgaser.

De lammen som slaktas denna veckan är redan sålda sedan länge fast det finns chans att få lamm om 6 veckor för den omgången är inte alla lammen bokade.

Boka ett helt lamm!

Boka gärna på vår hemsida genom att göra ett köp direkt i vår webshopp. Vi kontaktar dig när du kan hämta ditt lamm.

Det borde ju faktiskt inte vara så enkelt att anklaga köttätare för miljöbovar eftersom det finns en rad olika sätt att producera kött och att de olika köttsorterna skiljer sig åt. Man kanske också bör titta på var det överskott på mat som finns kommer i från och vad detta är för mat och hur den produceras.

Det som är ganska konstigt är att det verkar vara helt ok att bara titta på en detalj i en komplex kedja som uppfödning av nöt- eller lammkött innebär.

Räcker det då med att ha tittat på en del i helheten, så som hur mycket djuret äter eller hur mycket det växer eller måste man ta hänsyn till hela kedjan med bete, vall och biprodukter som blir till biogas och gödsel? Man kanske också ska titta närmare på en annan del och det är vad slutkonsumenten får i sig och hur den mår.

Det som ofta används idag är att man endast tittar på CO2e (koldioxidekvivalenter=är ett mått på utsläpp av växthusgaser som tar hänsyn till att olika sådana gaser har olika förmåga att bidra till växthuseffekten och den globala uppvärmningen). Detta görs efter ett antagande från en enda litteraturstudie som dessutom gav ett väldigt osäkert resultat. I litteraturstudien stod följande:

”Det underlag som används för Naturvårdsverkets beräkningar av metanutsläpp från de svenska nötkreaturen bygger på studier utförda av Erik Lindgren i slutet av 1970-talet där metanemissioner från idisslare modellberäknades utifrån litteraturuppgifter som omfattade 2500 individuella bestämningar av metanförluster. De genomsnittliga metanförlusterna uppgick till 11 % av smältbar energi. Dock varierade resultaten mycket och därmed rekommenderas att denna procentsats inte ska utnyttjas som medeltal för den genomsnittliga metanförlusten från idisslare (Lindgren, 1980)”

När man sedan räknar om till koldioxidekvivalenter har man satt en kvot på koldioxid, lustgas och metangas som också är resultatet av ytterligare en litteraturstudie med osäkra resultat.

Analyserna bygger alltså på litteraturstudier! De växthusgaser som ingår är koldioxid, metan och lustgas. Metan och lustgas är kraftiga växthusgaser och ett kg metan motsvarar ca 25 kg koldioxidekvivalenter och ett kg lustgas ca 298 kg koldioxidekvivalenter. (Delrapport i JoKer-proJeKtet)

Allt räknas alltså om till CO2e och det gör att det blir än mer osäkert eftersom man där satt en faktor på metan och lustgas som kanske är helt fel. De processer som sker i marken och i vommen på nötkreaturen är extremt svåra att mäta och som kan visa osäkra resultat.

För att titta på om köttätare är större miljöbovar än andra behöver man titta närmare på många faktorer, så som;

Vilket foder får djuren? Hur mycket kraftfoder ett djur får påverkar hur mycket gas som bildas av djuret. Det finns här stora skillnader också om fodret är transporterat eller tillverkat på gården där djuren växer upp. Här kan man se en klar miljöfördel för ekologiska gårdar som måste vara självförsörjande på foder. Man kanske också måste ge gifter en CO2e eftersom de konventionella jordbrukarna fortfarande får spruta gift på maten. Inom EU har reglerna blivet bättre och bättre, men fortfarande så finns det flera gifter som borde förbjudas eftersom det finns stora risker med dem.

”Tidigare har Kemikalieinspektionen nekat LRF att använda kemikalierna i Sverige. Då överlagade LRF till Miljödomstolen. Man hävdade bland annat att ett förbud mot användning av Stomp och Totril skulle innebära slutet för den svenska lökodlingen”

Detta trots att det redan på 80-talet hittats rester i grundvattnet på Gotland. Det är ju ganska troligt att om man sprutar samma mark år efter år så kommer det som växer där eller någon annanstans, dit giftet spridits, att ta med sig det upp i näringskedjan.

Man bör också naturligtvis titta på hur alternativen till köttet produceras, hanteras, eventuellt besprutas och fraktas.

Hur ser deras betesmark ut?

Det har visat sig att både näringsinnehåll av viktiga aminosyror och vitaminer ökar i köttet om djuren bara får gå på bete. Ingvar Kamm, forskare på SLU i Skara, har också räknat på hur det kan påverka miljön om det växer träd på betet. Visst är det intressant att om man räknar på helheten med kolinlagring i träd och mark så kommer höstlamm på skogsbete att ge en CO2e vinst.

Ska kolinlagringen i marken räknas med?

Ja, nu är vi på djupt vatten eller är det en självklarhet att en del av den kolen som saknas i de teoretiska beräkningarna faktiskt lagras under plöjningsdjupet. I Danska försök på ekologisk odling kan man se en signifikant skillnad av kolinlagring under plöjningsdjupet efter 15 års ekologiskt jordbruk. Detta är en ganska ny studie så det finns knappast med i antaganden om CO2e som baseras på Lindgrens studie på 1970-talet.

Används det några gifter?

Ja, enligt Basf the Chemical Company så har de sparat in 2000 ton CO2 på att byta förpackning. Vilket de visar på sin första sida på deras hemsida. När man tittat en stund på hemsidan kan man ju få tron att detta är ett företag som värnar om miljön. Detta är en ulv i fårakläder eftersom de verkligen säljer gift. Oftast är det spannmålen och salladen som får mest av giftbesprutning. Jag har varit på flera studiebesök på grönsaksodlingar och de har alltid haft jättestora och moderna sprutor framme. De  har också upp till 7 olika växtcykler på samma åkerbit vilket gör att marken sprutas upp till 20 gånger per år och då kan man ju lätt räkna hem den nyaste giftsprutan.

Hur påverkar detta miljön långsiktigt kan man ju ganska lätt förstå eftersom det bara kommer med väldigt begränsat med gift i växten så stannar ju resten i naturen. Utanför Sverige används ju gifter som vi förbjöd på 70- talet och i skolböcker pratar man fortfarande år 2010 om att 2000 jordbrukare dör i tredje världen som en direkt följd av deras besprutning. Det är också väldigt stor chans att du får i dig gift om du köper grönt eller frukt som kommer utanför EU.

Nedan följer några diagram från livsmedelsverket som visar att Sverige ligger långt fram. Anmärkningsvärt är att risken att få i sig gift om man äter spannmål ändå är 20 %. Även om det inte når över riktvärdet så avskräcker det mig från att göra dessa inköp.

Hur är det då med frukt och grönt? Ja, rena katastrofen enligt mig. I den frukt som odlas utanför EU är risken10 % att man får i sig en skadlig mängd gift. Då pratar vi bara om det gift som finns kvar i produkten inte hur mycket den lämnat kvar där den odlades och i vattendrag intill.

Sammanfattning

Som jag ser det och om du tänker på miljön ska du äta naturbetat lamm- och nötkött och ekologiska grönsaker, om du får tag på det. Lamm och nöt betar ju gräs som vi människor inte kan utnyttja, det ger ju dem ett stort övertag på kyckling och gris som konkurrera om samma föda som vi kan äta dvs spannmål och baljväxter.

Man kan också se att det finns stora risker med att äta produkter producerade utanför EU både kött och vegetabilier och att om man äter mycket kött från naturbete med skog på så är man miljösmart!

Hur kan föda ämnad till människor kosta mindre än den till hundar?? Så idag har jag köpt 6 ringar falukorv från Euroshopper som hundmat.

Tänkte att det är bättre kvalitet på mat som är godkänd för människor samtidigt undrar man ju hur det kan kosta så lite och vad innehåller den egentligen……

Imorgon väntar framtidsarbete med vår nya styrelsemedlem Martin Hansson. Det ska bli riktigt kul:)